Luftföroreningar ökar brottslighet

Att luftföroreningar påverkar vår fysiska hälsa är knappast någon nyhet. Men nu oroas allt fler forskare över att dålig luft även tycks påverka tankeförmåga och impulskontroll. Undersökningarna visar tydliga kopplingar mellan förorenad luft och mänskligt omdöme, såväl inom produktivitet som grov kriminalitet.

Forskningen är relativt ny, men den är alarmerande. Upptäckterna har fått allt fler internationella forskare att varna för att luftföroreningarnas skador är värre än vad vi tidigare har förstått. Förutom att drabba våra kroppar rent fysiskt blir våra hjärnor påverkade, vilket inverkar på vårt beteende. Dålig luft leder till att vi tänker sämre, och att vi till och med riskerar att förlora vår impulskontroll.

Påverkar hjärnan

Redan 2011 kunde engelsk forskning slå fast att studenter presterade sämre under de dagar som luft föroreningarna var som värst. Sedan dess har flera andra undersökningsresultat påvisat liknande samband mellan smutsig luft och dålig produktivitet.
Men nyare forskning tyder på att det är värre än så. Luftföroreningar ökar inte bara risken för att vi människor blir tröga i våra tankar, vi blir även mer benägna att begå brott. Studier från både England och i USA har funnit samband med höga luftföroreningar och kriminalitet, i allt ifrån snatterier till mer grova brott, som våldtäkt och mord.

Forskningsresultaten må låta både otäcka och märkliga, men det är å andra sidan kanske inte så konstigt att främmande ämnen som påverkar vår fysiska hälsa negativt även drabbar vår hjärna och därmed, i förlängningen, våra tankar och vår moral. Forskarna har en rad olika teorier om hur det hela hänger ihop. Att dålig luft irriterar våra luftvägar och ger oss huvudvärk kan i sig minska koncentrationsförmåga och impulskontroll. Men dessutom kan främmande partiklar som vi andas in förstöra hela nervsystemets förmåga att kommunicera med hjärnan, kanske på grund av syrebrist eller inflammation.

Bör tas på allvar

Oavsett förklaring så menar forskarna att vi måste ta problemen på allvar. Vissa går till och med så långt att de menar att människor bör hålla sig inomhus de dagar som luften är som sämst utomhus. Men då gäller det å andra sidan att inomhusluften håller bättre standard än utomhusluften. Annars är det inte mycket vinst att hämta. Och tyvärr så finns det många inomhusmiljöer där luften till och med är sämre än utomhusluften. Täta hus kan skapa fukt och mögel, och det finns mängder av potentiellt skadliga kemikalier både i våra hem och på våra arbetsplatser. Textilier, hygienprodukter, plastkablar, elektronik… listan kan göas lång när det gäller material som frigör partiklar som sprids i luften och vidare ner i våra lungor. Aktuell amerikansk forskning har till exempel visat att vanlig matlagning tillfälligt kan skapa föroreningsnivåer som är tio gånger så höga som de som observerats utomhus.

Så vad ska vi då göra för att skydda våra kroppar och hjärnor från alla skadliga ämnen som vårt moderna sätt att leva ger upphov till? Till skillnad från utomhusluften är inomhusluften, där vi dessutom tillbringar 90 procent av vår tid, relativt dåligt studerad. Men med ny joniseringsteknik vet vi att vi kan skapa rena inomhusmiljöer där det både är lättare att andas och att arbeta. I ljuset av den nya forskningen kanske den också gör oss till mer laglydiga och vänliga samhällsmedborgare.

Läs mer om forskningen på:
http://www.bbc.com/future/story/20190415-how-air-pollution-is-doing-more-than-killing-us

https://www.newyorker.com/magazine/2019/04/08/the-hidden-air-pollution-in-our-homes

Frågor och svar

Här får du bland annat svar på vad jonisering är, varför negativa syrejoner är bra för hälsan och när du kan använda jonisering.

Vad är jonisering, och vad är skillnaden mellan negativ och positiv jonisering?

Jonisering är en process som påverkar molekyler så att de blir elektriskt laddade. För att bilda negativa joner tillförs elektroner, och för att bilda positiva joner tas elektroner istället bort. ”Negativ” är ett lurigt ord i kemiska sammanhang. En negativ syrejon har har högre oxidationsförmåga än en positiv dito. Negativa syrejoner i luften har alltid funnits och medför många fördelar för oss människor. Däremot verkar inte positiva joner vara så bra för oss.

Varför blir inomhusluften bättre av negativa syrejoner?

Negativa syrejoner är som osynliga små molekyldammsugare. De svävar omkring och rengör luften omkring oss genom att kemiskt reagera med gaser, fastna på partiklar, på mikroorganismer, reagera med luktmolekyler och luftföroreningar. De oönskade substanserna faller till marken där de enkelt kan städas bort, eller så sönderdelas ämnena på kemisk väg och blir för det mesta koldioxid och vatten.

Vilka oönskade ämnen och lukter försvinner med hjälp av jonisering?

Negativa syrejoner kan avlägsna partiklar som damm, pollen, mögelsporer och fibrer. De inaktiverar också luftburna biologiska komponenter som aeroba bakterier och virus. Lättflyktiga organiska föreningar (VOC) bryts ned, och jonisering är också mycket effektivt för att neutralisera störande lukter som till exempel rök- och avloppslukt.

Hur bildas negativa syrejoner?

Negativa syrejoner bildas när uteluftens syremolekyler kompletterar med fler elektroner, vilket sker hela tiden. Det krävs ett energitillskott för att flytta elektronerna och skapa den mängd joner som kan ta bort luftens föroreningar. I naturen kan energi tillföras genom till exempel åskväder, vattenfall eller starka vindar, och i de kommersiella joniseringsmaskinerna används elektronrör som energikällor.

Hur påverkar negativa syrejoner vår psykiska hälsa?

Negativa syrejoner kallas ibland för luftens vitaminer. Det är ett väldokumenterat faktum att de flesta människor mår mycket bra av att vistas i lokaler där luften renas med hjälp av jonisering. Negativa syrejoner ökar vårt allmänna välbefinnande, och kan (i kontrollerat antal) ge bättre syresättning i blodet, och även minska depressionssymtom, enligt vetenskaplig forskning.

Hur påverkar negativa syrejoner vår fysiska hälsa?

Med tanke på att modern joniseringsteknik efterhärmar naturens eget sätt att rena luft finns det troligen många positiva hälsoeffekter. Eftersom jonisering renar luften ifrån till exempel bakterier, virus, mögel och pollen kan både smittspridning och allergiska reaktioner minskas. Dessutom försvinner små partiklar som annars kunde ge skador på våra sårbara luftvägar. Det finns också forskning som tyder på att vår syreupptagningsförmåga ökar när vi andas in joniserad luft, men det behövs större vetenskapliga studier inom området för att vetenskapligt hundraprocentigt bevisa alla de goda hälsoeffekter som har rapporterats.

Finns det negativa joner naturligt i vår inomhusmiljö?

Våra moderna hem, arbetsplatser och offentliga inomhusmiljöer har ofta en ganska torr luft, bland annat på grund av värmeelement och ventilation. Det betyder att det inte finns så många vattenmolekyler i luften. Men de flesta hem har faktiskt en inbyggd naturlig joniserare –duschen.

Vad är det för skillnad på jonisering och ozonering?

Jonisering förväxlas ibland med så kallad ozonering. Ozonering är en luftreningsmetod där kemiska föroreningar bryts ner genom kraftig oxidation med ozon. (Ozon är molekyler som består av tre syreatomer (kemisk beteckning O3), till skillnad från de naturliga syremolekyler som finns i luften och som består av två syreatomer (O2)). Ozon är giftigt och finns som markozon i låga koncentrationer (max 50 ppb), och innebär alltså hälsorisker för oss människor, medan negativa syrejoner tvärtom har en positiv effekt på människors hälsa.

Om EKOion

EKOion har utvecklat joniseringsutrustning som på ett effektivt sätt joniserar inomhusluft utan att tillföra ozon.

Med våra produkter kan du må bättre samtidigt som energikostnaderna sänks. Detta då behovet av överventilering minskar. Inomhusluften blir renare än utomhusluften och behöver då såklart inte bytas ut lika ofta för att rena, kyla eller värma lokalen.

Hur kan du och ditt företag få ett bättre inomhusklimat?

Kontakta oss så berättar vi mer.

Kontakta oss

Är du intresserad av att rena din inomhusluft, få bort lukter eller spara värmeenergi? Du är välkommen att kontakta oss eller någon av våra godkända leverantörer/installatörer.

EKOion AB
Box 40
444 21 Stenungsund

hej@ekoion.se
bestallning@ekoion.se

Öppettider

Måndag-Fredag 07:00 - 16-00

Installatörer

Torpa Ventilation & Brandskyddskontroll AB
Källebacksvägen 2A
555 93 Jönköping
036-36 85 45

info@torpa-vent.se
www.torpa-vent.se


Ecoaer System AB
Ringvägen 6
533 32 Götene
0511-40 10 00

info@ecoaer.se
www.ecoaer.se


Höglandets Plåt & Ventilation AB
Hantverkaregatan 3
576 35 Sävsjö
0708-83 84 99

nfo@hoglandetspov.se
www.hoglandetspov.se


Klimatreglering AB
Sporregatan 5
213 77 Malmö
040-18 71 80

info@klimatreglering.se
www.klimatreglering.se


Oscar Hanson VVS AB
Pilefeltsgatan 48
302 50 Halmstad
035-16 17 00

hakan.nilsson@ohvvs.se
www.ohvvs.se


Ventilationskontroll Aeolus AB
Fiskhamnsgatan 8E
414 58 Göteborg
031 - 23 86 75

info@ventilationskontroll.nu www.ventilationskontroll.nu

Kontor, offentlig miljö och köpcentra

Gör vår gemensamma inomhusluft fräschare med hjälp av jonisering.

Sjukhus, veterinärkliniker och livsmedel

Förhindra spridning av bakterier och virus med hjälp av jonisering.

Verkstäder och industri

Rena effektivt industrilokalernas utmanande luft med jonisering.

Reningsverk och soprum

Motverka lukt och dålig luft i reningsverk och soprum med hjälp av jonisering.

Ventilationsutmaningen i offentlig miljö

Vi människor är skapade att leva utomhus, men spenderar oändligt mycket mer tid inomhus. Ofta i ett ganska bedrövligt luftklimat.

Det är en stor utmaning för ventilationssystemen att få till bra inomhusluft i offentliga miljöer utan att det blir för kallt eller dyrt. Men det är oändligt viktigt. Kan man inte andas ordentligt vill man inte vistas i en lokal, hur snygg den än är.


Jonisering kan lösa de vanligaste problemen

Vanliga klagomål på luften i offentliga miljöer är att den är torr, instängd och dålig. Dessa klagomål betyder alltför ofta att ventilationen är för dålig. Men att öka ventilationen betyder oftast ännu torrare luft på vintern, och med ännu högre energikostnader som följd.

Att sänka ventilationen leder såklart till andra problem. De flesta ventilationssystem filtrerar luften innan den blåses in i lokalerna. Luftkvaliteten vid inblåsningsdonet är inte speciellt dålig – den är i alla fall bättre än utomhusluften. Men vad händer sedan? Ventilationseffektiviteten är ofta inte mer än 60–70 procent. Vintertid är inblåsningsluften extremt torr och vi blir heller inte av med de partiklar, gaser och emissioner som bildas inne i lokalerna.

Luftrening med hjälp av jonisering förbättrar effektivt inomhusmiljön i offentliga lokaler, där så många människor vistas och rör sig. Jonisering renar luften med naturens egen metod, och erbjuder våra lungor en luftkvalitet som vi människor är skapta för att andas även då vi är inomhus.

Effektivare arbetsplatser med bra inomhusklimat

Inomhusklimatet på våra arbetsplatser påverkar i hög grad hur vi upplever vår arbetsmiljö...

Barn behöver bättre inomhusluft

När det gäller utomhusluften finns ett EU-baserat regelverk där Naturvårdsverket ansvarar...

Viktigt med bra inomhusluft

Du vet väl att en vuxen människa andas ungefär 25 kilo eller 20 000 liter luft om dagen?...

Så sker jonisering

EKOions produkter härmar naturens egen metod för jonisering.

Barn behöver bättre inomhusluft

När det gäller utomhusluften finns ett EU-baserat regelverk där Naturvårdsverket ansvarar för kontrollen av luftkvaliteten. Nu höjs allt fler röster för att det behövs ett mer omfattande regelverk även för inomhusmiljön, inte minst för våra barns skull.

Arbetsmiljöverket förbereder en stor granskning av förskolans arbetsmiljö, och hösten 2019 drar de första inspektionerna i gång. Förutom bekymmer som ergonomi, buller och psykisk stress, så kommer inspektionerna också att kunna upptäcka problem som dålig luft och bristande ventilation. Och det är på tiden, om man ska tro en debattartikel i Läkartidningen, skriven av en lång rad av läkare, sjuksköterskor och forskare.

I artikeln poängteras att barn är särskilt känsliga för luftföroreningar, och att dålig inomhusluft kan vara en stor bov i dramat på de förskolor där sjukfrånvaron bland barnen är extra hög. Artikelförfattarna skriver att barns kognitiva utveckling hämmas av innerstadsluftens ultrafina partiklar. Inomhusluften är oftast mer partikelbelastad än utomhusluften på grund av aktiviteten i rummet och eftersom de mycket små partiklarna, från framför allt trafikavgaser, tar sig in överallt.

Större barngrupper leder också till högre halter av luftburna virus, samtidigt som barnets immunsystem måste hantera alla andra luftburna föroreningar. En överbelastning som riskerar att försämra kroppens förmåga att stå emot smittor, menar författarna.

Här kan du läsa hela artikeln från Läkartidningen

Hur kan luften som vi andas göra oss sjuka?

Vad är det i luften som kan göra oss sjuka? Den frågan har många svar. Från det självklara...

Effektivare arbetsplatser med bra inomhusklimat

Inomhusklimatet på våra arbetsplatser påverkar i hög grad hur vi upplever vår arbetsmiljö...

Viktigt med bra inomhusluft

Du vet väl att en vuxen människa andas ungefär 25 kilo eller 20 000 liter luft om dagen?...

Renare luft med jonisering

Med jonisering renas luften inomhus på samma sätt som naturen renar utomhusluften. Resultatet...

Måste det lukta illa i soprum?

Källsorteringen i moderna soprum sparar energi och naturresurser. Vi hanterar vårt avfall mycket bättre idag jämfört med forna tiders sopnedkast och soptunnor. Samtidigt skapas ett annat problem. Lukten.

Många av oss vistas ganska lång tid tillsammans med våra sopor. Inte minst när soporna ska källsorteras i ett soprum. Och en del av avfallet hinner sprida en riktigt otäck odör omkring sig innan det är dags för tömning av de olika källsorteringskärlen, särskilt under den varmare delen av året. Dålig lukt i ett soprum är inte bara obehagligt, för känsliga personer kan det också utlösa fysiska problem som astmaproblem, allergi och huvudvärk.

Dålig lukt – vad är det?

Men vad är det egentligen som luktar? Det som vi kallar lukt är hjärnans reaktion på en massa små molekyler, som avges ifrån olika ämnen. Vi drar in de olika molekylerna i näsan, där de binder sig till speciella sinnesceller. Sinnescellerna skickar signaler upp till hjärnan via nervsystemet, och hjärnan skickar tillbaka impulser som bestämmer om vi uppfattar dofter som behagliga eller äckliga.

Luktsinnet har varit extremt viktigt för människans överlevnad. Obehagliga lukter drar igång ett reflexmässigt alarmsystem, och hindrar oss ifrån att till exempel äta rutten mat. Tyvärr fungerar inte skyddssystemet fullt ut, eftersom det även finns giftiga kemikalier som är luktlösa, och till och med sådana som vi tycker luktar gott.

Att kyla soprum som hanterar organisk avfallsförvaring har tidigare varit ett måste, men sedan år 2009 finns det inte längre några myndighetskrav på att använda kyla. Kylaggregat är kostsamma investeringar som också medför höga underhålls- och energikostnader.

En bättre ventilation kan minska lukt i soprum, men ofta medför det att odören istället sprids till intilliggande lokaler och/eller utomhusmiljön. Dessutom kan luftfuktigheten i soprummen öka, vilket gör att både mögel och bakterier frodas.

Fräscha soprum med jonisering

Forskningsstudier har visat att själva molekylstrukturerna har stor betydelse för hur vi upplever olika lukter. Ruttna ägg toppar listan på vidrigaste stanker. På kemi-språk betyder ”Ruttet-ägg-lukt” att det handlar om merkaptaner, organiska svavelföreningar, som sökt sig in i näsan. Gammalt kött är också en lukt som kan golva de flesta. Kadaverlukt beror på att en illaluktande diamin uppstår av bakteriell dekarboxylering av lysin. Jäsning bildar N-butanol, rutten fisk stinker av pyridin… De kemiska beteckningarna kan rabblas upp i oändlighet, men poängen är den här: lukt handlar bara om kemi och molekylära strukturer. Därmed kan också dålig lukt försvinna snabbt, om man förstör luftmolekylernas struktur.

Jonisering av luften bryter effektivt ner oönskade luktmolekyler, och med en modern joniseringsutrustning skapas fräscha soprum utan oönskade bieffekter eller negativa hälsorisker.

Effektivare arbetsplatser med bra inomhusklimat

Inomhusklimatet på våra arbetsplatser påverkar i hög grad hur vi upplever vår arbetsmiljö...

Hur kan luften som vi andas göra oss sjuka?

Vad är det i luften som kan göra oss sjuka? Den frågan har många svar. Från det självklara...

Joniseringens historia

Albert Einstein misstänkte redan vid sekelskiftet att det inte var ozon som gjorde hans...

Renare luft med jonisering

Med jonisering renas luften inomhus på samma sätt som naturen renar utomhusluften. Resultatet...

Hur kan luften som vi andas göra oss sjuka?

Vad är det i luften som kan göra oss sjuka? Den frågan har många svar. Från det självklara att vi kan bli smittade av luftburna virus, till det mer komplexa; att små partiklar kan ta sig in i vår kropp och orsaka mängder av kroniska sjukdomar.

Låt oss börja med det självklara. Om din kollega nyser rakt ut under sammanträdet är det ganska enkelt att förstå att du kan bli sjuk genom att du andas in luft som innehåller en massa förkylningsvirus. Våren 2019 kunde vi dessutom läsa på löpsedlarna om ”Mardrömsforskningen från Lund”. Forskarna hade visat att även den högt fruktade vinterkräksjukan kunde spridas via luft. Därmed sällade sig vinterkräksjukeviruset till alla de förkylnings- och influensavirus som överlever i vår luft, i väntan på att invadera nästa människokropp.

Mögel och andra olika allergiframkallande ämnen i luften påverkar också vår hälsa. Symtomen kan variera från lätt irritation i ögonen till astmaattacker. I dessa fall beror det på att ämnena andas in och sparkar igång vårt immunförsvar, som reagerar emot något som inte är naturligt för kroppen.

Tusentals svenskar dör i förtid

Hösten 2018 presenterades en uppmärksammad rapport från Umeå universitet tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet. Den visade att cirka 7 600 svenskar dör i förtid på grund av förorenad luft. Dubbelt så många som förväntat. Även i Sverige, som brukar ligga bra till i internationella jämförelser, visas alltså alarmerande siffror.

Att luften som vi andas, själva förutsättningen för vår existens, samtidigt dödar i förtid är naturligtvis ingen rolig läsning. I det här fallet handlar det om alla de små olika partiklar som skapas genom vårt moderna sätt att leva, och som finns i luften i varierande grad. Ju mindre partikelstorlek, desto värre. Partiklar som är större än en tiondels millimeter fångas upp av våra flimmerhår i luftvägarna, och transporteras bort. Det är de riktigt riktigt små partiklarna – de som kan smita förbi kroppens skyddsmekanismer – som ställer till med störst osynlig skada i lungor och luftvägar liksom i hjärta och blodkärl.

Partiklar gör att vi blir sjuka

Olika partiklar orsakar olika sjukdomar. Slitagepartiklar förvärrar till exempel ofta astma, medan förbränningsgenererade partiklar har ett tydligare samband till hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns även kopplingar mellan luftföroreningspartiklar och diabetes, fertilitet, demens och psykiska sjukdomar. Ett särskilt bekymmer när det gäller exponeringen för partiklar är att det inte verkar finnas något tröskelvärde där risken för ohälsa ökar. Man kan se negativa effekter även vid väldigt låga halter.

Det finns mängder av fler oönskade ämnen i luften som kan göra oss sjuka. Men låt oss avsluta med några sista otrevliga exempel – kolväten från bränslen och avgaser. Kolväten är i sig cancerframkallande, men de kan även bilda marknära ozon under inverkan av solljus.

Ozon är ett ämne som vi bör undvika. Det ozon som finns högt upp i atmosfären är visserligen av godo, det skyddar mot skadlig UV-strålning. Men ozon i vår närmiljö irriterar andningsvägarna och kan ge nedsatt lungfunktion, symptom och besvär från luftvägarna, ökad känslighet för irriterande ämnen och inflammatoriska effekter. I höga koncentrationer ger ozon även upphov till vävnadsskador.

Barn behöver bättre inomhusluft

När det gäller utomhusluften finns ett EU-baserat regelverk där Naturvårdsverket ansvarar...

Effektivare arbetsplatser med bra inomhusklimat

Inomhusklimatet på våra arbetsplatser påverkar i hög grad hur vi upplever vår arbetsmiljö...

Joniserad luft mot depression

Höga koncentrationer av negativa joner får vinterdeprimerade att må bättre.

Renare luft med jonisering

Med jonisering renas luften inomhus på samma sätt som naturen renar utomhusluften. Resultatet...

Luftkvaliteten mäts regelbundet

Luftkvaliteten i Sverige övervakas regelbundet. Därför vet vi att luftkvaliteten ser olika ut i olika kommuner, och att halterna av föroreningar oftast är lägst på landsbygden i norr.

Luftkvaliteten runt om i vårt land övervakas regelbundet, både i tätorterna och på landsbygden, enligt Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2016:9).

Trots att luften i våra tätorter har förbättrats generellt under de senaste decennierna så har trenden avstannat för vissa föroreningar. Luftföroreningarna i våra tätorter är fortfarande så höga att de orsakar skador på människors hälsa, växtligheten och på kulturföremål.

Naturvårdsverket påpekar att partikelutsläpp från vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning behöver minskas, liksom utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som bidrar till bildningen av marknära ozon.

Utsläpp behöver minskas

Luftkvaliteten på landsbygden har enligt Naturvårdsverket förbättrats avsevärt de senaste decennierna. Men resultaten skiljer sig åt mellan olika platser och föroreningar. Oftast är halterna av föroreningar lägre norrut i landet.

För de allra flesta av de förorenande ämnena ligger nivåerna betydligt lägre än gällande gränsvärden. Men Naturvårdsverket poängterar att det finns undantag, exempelvis marknära ozon, som i södra Sverige och längs kusterna ligger över den långsiktiga normen.

Här kan du läsa mer om vilka åtgärder man anser skulle kunna bidra till en positiv utveckling av luftkvaliteten i tätorterna.

Här kan du läsa mer om vilka åtgärder man anser skulle kunna bidra till en fortsatt positiv utveckling av luftkvaliteten på landsbygden.

Viktigt med bra inomhusluft

Du vet väl att en vuxen människa andas ungefär 25 kilo eller 20 000 liter luft om dagen?...

Luft och ventilation enligt Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket skriver bland annat att bra ventilation behövs för att föra bort...

Naturvårdsverkets statistik om luft

Varje år sammanställer Naturvårdsverket data över Sveriges utsläpp av luftföroreningar och...

Effektivare arbetsplatser med bra inomhusklimat

Inomhusklimatet på våra arbetsplatser påverkar i hög grad hur vi upplever vår arbetsmiljö...

Joniserad luft mot depression

Höga koncentrationer av negativa joner får vinterdeprimerade att må bättre.

Det finns massor av människor som kan berätta sina egna unika historier om hur joniserad inomhusluft har fått dem att må bättre. Och faktum är att tillräckligt höga koncentrationer av negativa luftjoner kan användas som en behandlingsmetod mot depression. Forskarna vet fortfarande inte riktigt exakt hur det fungerar, men att högdensitetsjonisering kan minska depressionsbesvär är bevisat i flera vetenskapliga studier.

Några av studierna har tittat närmare på individer med vinterdepression. Resultatet visar att behandling med höga koncentrationer av negativa joner i hemmet under 30-60 minuter under cirka 20 dagar gör att majoriteten av de deprimerade personerna mår bättre. När jonbehandlingen avslutades blev personerna sämre igen. Liknande goda resultat har påvisats när forskarna använde negativa luftjoner för att behandla kronisk depression.

Den goda påverkan som joniserad luft har vid depression är i samma storleksordning som de effekter som uppnås med antidepressiv läkemedelsbehandling. Forskarna konstaterar dock att det krävs ganska höga koncentrationer av negativa luftmolekyler, för att nå den goda effekten.

Vill du läsa mer? Här är länkar till ett par av de mest intressanta studierna. Båda är placebokontrollerade, vilket är ett krav för att forskningsresultat ska vara riktigt pålitliga:

Bowers B. et al. Controlled trial evaluation of exposure duration to negative air ions for the treatment of seasonal affective disorder. Psychiatry Research 259 (2018) 7–14.

Goel N. et al. Bright light, negative air ions and auditory stimuli produce rapid mood changes in a student population: a placebo-controlled study. Psychological Medicine, 2006, 36, 1253–1263.

Hur kan luften som vi andas göra oss sjuka?

Vad är det i luften som kan göra oss sjuka? Den frågan har många svar. Från det självklara...

Barn behöver bättre inomhusluft

När det gäller utomhusluften finns ett EU-baserat regelverk där Naturvårdsverket ansvarar...

Effektivare arbetsplatser med bra inomhusklimat

Inomhusklimatet på våra arbetsplatser påverkar i hög grad hur vi upplever vår arbetsmiljö...

Vad upplever vi som bra luft?

Ofta är temperaturen i våra bostäder och lokaler för hög. Genom att sänka den skulle vi...

Läs mer:
Joniseringens historia

Naturvårdsverkets statistik om luft

Varje år sammanställer Naturvårdsverket data över Sveriges utsläpp av luftföroreningar och luftkvalitet. Tack vare denna statistik får vi en bra helhetsbild över den svenska luften, och kan sätta in rätta åtgärder för att minska problemen där de är störst.

Alltför dålig luft kan göra människor sjuka, skada växtligheten omkring oss och påverka hela vår miljö negativt. Världshälsoorganisationen, WHO, har identifierat fyra huvudsakliga luftförorenare; marknära ozon, svaveloxider, kväveoxider samt luftburna partiklar.

Genom luftövervakning kan man följa utvecklingen av luftkvaliteten. Då utförs konkreta mätningar av olika skadliga ämnen i luften, liksom avancerade modellberäkningar. Kommunerna kontrollerar luftkvaliteten i tätorterna och Naturvårdsverket övervakar luftkvaliteten på landsbygden. Tillsammans ansvarar de för att kontrollera att halterna av luftföroreningar inte överskrider gällande regler samt för att informera allmänheten om luftföroreningar.

Luftföroreningarna har minskat men orsakar ändå dödsfall

Sveriges utsläpp av luftföroreningar har minskat betydligt de senaste decennierna. Trots detta har luftföroreningar fortfarande stor negativ påverkan på människors hälsa och på miljön, även i Sverige. Luftföroreningar anses orsaka omkring 7 600 dödsfall i Sverige varje år enligt en rapport från 2018.

Den omfattande statistik som sammanställs, bland annat av Naturvårdsverket, är mycket viktig. Statistiken ger den grundfakta som krävs för att problemen ska kunna lösas på ett effektivt sätt, så att Sverige uppfyller kraven på utsläppsbegränsningar och luftkvalitet såväl inom landet som i omvärlden.

Statistiken omfattar ett stort antal olika luftföroreningar, inklusive kväveoxider, svaveldioxider, partiklar av olika storlek, marknära ozon, ammoniak, flyktiga organiska ämnen, kolmonoxid, organiska miljögifter och polycykliska aromatiska kolväten samt vissa tungmetaller. Varje år sammanställs och rapporteras all data, och dessutom finns det en webbtjänst som erbjuder realtidsinformation, med uppgifter för den senaste timmen från olika platser i landet.

Utvecklingen går åt rätt håll

Naturvårdsverket konstaterar att det återstår mycket arbete för att uppnå de miljökvalitetsmål som påverkas av utsläpp av luftföroreningar, även om utvecklingen går åt rätt håll:

  • Utsläppen av kväveoxider (NOX) har mer än halverats sedan 1990. Utsläppen var cirka 124 000 ton år 2017. De största källorna till utsläpp av kväveoxider är inrikestransporter, industrin och arbetsmaskiner.
  • Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (NMVOC) har mer än halverats sedan 1990 och fortsätter att minska. Under 2017 var utsläppen 147 000 ton. De huvudsakliga utsläppskällorna för flyktiga organiska ämnen är produkter som innehåller lösningsmedel, samt utsläpp från vägtrafik, jordbruk och vedeldning i bostäder.
  • Sedan 1990 har utsläppen av svaveldioxid (SO2) minskat från 104 000 ton till 18 000 ton år 2017 vilket är en minskning med 83 procent. Svaveldioxidutsläpp kommer främst från industrin.
  • År 2017 beräknas de totala utsläppen av ammoniak (NH3) till cirka 53 000 ton vilket motsvaras av en minskning med 12 procent jämfört med år 1990. Gödselhantering är den viktigaste källan till utsläpp av ammoniak.
  • Utsläppen av kolmonoxid (CO), har minskat från drygt 1,1 miljoner ton år 1990 till cirka 384 000 ton år 2017, en minskning med 64 procent. Drygt 90 procent av utsläppen kommer från sektorerna arbetsmaskiner, egen uppvärmning av bostäder och lokaler samt från inrikestransporter.
  • Utsläppen av små partiklar, PM2,5, var drygt 18 000 ton under år 2017 vilket är en halvering av utsläppen sedan 1990. Den största källan till utsläpp av PM2,5 är egen uppvärmning av bostäder och lokaler genom vedeldning. Andra stora källor är inrikestransporter och industrin.

Summa summarum kan man med hjälp av Naturvårdsverkets statistik konstatera att Sverige har en god luftkvalitet jämfört med många andra länder, men att det ändå finns lokala områden som har förhållandevis höga halter av luftföroreningar.

Även låga halter kan ge negativa hälsoeffekter. Därför menar Naturvårdsverket att det är viktigt att inte bara stirra sig blind på siffror i miljökvalitetsnormer, utan att det så kallade miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” verkligen uppnås.

Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet är: “Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”

Så länge det fortfarande kvarstår problem med utomhusluften är det förstås än viktigare att åtminstone säkerställa bra inomhusmiljö. Med hjälp av inomhusjonisering kan vi rena den luft som kommer utifrån och oskadliggöra de oönskade luftföroreningarna.

Här kan du läsa mer från Naturvårdsverket:

Om luften i Sverige, fakta och statistik

Om miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”

Om lokal luftkvalitet i realtid, timme för timme, i olika svenska tätorter

Naturvårdsverkets bok Luftguiden version 2019

Luftguiden är en handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Den vänder sig i första hand till kommuner, men även till länsstyrelser, luftvårdsförbund, konsulter samt andra intresserade och berörda.

Du kan ladda ned den gratis här

Luft och ventilation enligt Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket skriver bland annat att bra ventilation behövs för att föra bort...

Sveriges miljömål

Vi i Sverige ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande...

Var fick du luft ifrån?

I inomhusluften som du andas in kan det finnas en rad hälsovådliga ämnen, både som kommer...

Luftkvaliteten mäts regelbundet

Luftkvaliteten i Sverige övervakas regelbundet. Därför vet vi att luftkvaliteten ser olika ut...

Sveriges miljömål

Vi i Sverige ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer, det har riksdagen beslutat.

Miljömålen är en viktig utgångspunkt i det nationella genomförandet av de globala målen i Agenda 2030.

Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och ett tjugotal aktuella etappmål. Generationsmålet är ett så kallat inriktningsmål för miljöpolitiken och vägleder miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Bland de 16 miljökvalitetsmålen finns det viktiga ”Frisk luft”.

Riksdagens definition av Miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” är att ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”

Luftföroreningar som vi andas in är skadligast för hälsan

Naturvårdsverket konstaterar att exponering för luftföroreningar kan påverka hälsan negativt, till exempel bidra till hjärt- och lungsjukdomar och förkortad livslängd. De luftföroreningar som är skadligast för vår hälsa är inandningsbara partiklar, kväveoxid, marknära ozon och vissa kolväten. Och det är inte bara vi människor och djuren som mår sämre av detta. Även skogens träd och jordbrukets grödor skadas av marknära ozon, vilket redan resulterar i lägre tillväxt i skogen och försämrade skördar.

Varje år lämnar Naturvårdsverket en uppföljning av miljökvalitetsmålen, där de viktigaste aktuella åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen och etappmålen finns med.

Läs mer om Sveriges övergripande miljömål här

Läs mer om vad Naturvårdsverket skriver om miljömålet ”Frisk Luft”

Naturvårdsverkets statistik om luft

Varje år sammanställer Naturvårdsverket data över Sveriges utsläpp av luftföroreningar och...

Luft och ventilation enligt Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket skriver bland annat att bra ventilation behövs för att föra bort...

Luftkvaliteten mäts regelbundet

Luftkvaliteten i Sverige övervakas regelbundet. Därför vet vi att luftkvaliteten ser olika ut...

Ventilationsutmaningen i offentlig miljö

Vi människor är skapade att leva utomhus, men spenderar oändligt mycket mer tid inomhus. Ofta...

Luft och ventilation enligt Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket skriver bland annat att bra ventilation behövs för att föra bort luftföroreningar som farliga ämnen, fukt och dålig lukt. Ventilation innebär luftväxling och innebär att förorenad luft byts ut mot frisk uteluft.

Med ventilation kan man också mena systemen som ger luftväxling. Dessa system styr hur luften tillförs och sprids i lokalen. En bra ventilation minskar halten av föroreningar i luften, men den kan inte ta bort allt.

Arbetsmiljöverket säger också att för att uppnå en bra allmänventilation behövs en viss storlek på luftflödet, alltså den mängd uteluft som tillförs lokalen. Det är också viktigt att den luft som tillförs i ett rum, den så kallade tilluften, är ren. Tilluften ska tillföras de delar av lokalerna där personer vistas, utan att besvärande drag uppstår.

Läs hela texten från Arbetsmiljöverket om luft och ventilation här

Naturvårdsverkets statistik om luft

Varje år sammanställer Naturvårdsverket data över Sveriges utsläpp av luftföroreningar och...

Sveriges miljömål

Vi i Sverige ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande...

Luftkvaliteten mäts regelbundet

Luftkvaliteten i Sverige övervakas regelbundet. Därför vet vi att luftkvaliteten ser olika ut...

Så sker jonisering

EKOions produkter härmar naturens egen metod för jonisering.

Vad upplever vi som bra luft?

Ofta är temperaturen i våra bostäder och lokaler för hög. Genom att sänka den skulle vi automatiskt få en högre luftfuktighet.

Det vi upplever som bra luft och ventilation handlar inte bara om att vi har fört bort dålig luft och ersatt den med ren luft till rätt omsättningshastighet. Upplevelsen beror även på vilken luftfuktighet det är och vilka luftföroreningar som släpps in eller bildas i lokalerna vi vistas i.

Så ökar luftfuktigheten

Det har blivit allt vanligare att vi upplever att luften är för torr och börjar använda luftfuktare. När det egentligen kan handla om att temperaturen i våra bostäder eller lokaler är för hög, och att en sänkning av temperaturen automatiskt skulle ge en högre luftfuktighet.

Luftföroreningar både ute och inne

Det är inte bara bilavgaser, pollen med mera som förorenar vår utomhusluft och följer med in till våra arbetsplatser och bostäder. Utan även inomhusmaterial som mattor, färg och byggmaterial avger emissioner som är skadliga för oss. För att inte tala om möbler, hushållsmaskiner och vi människor själva. Om inomhusluften innehåller föroreningar andas vi in dessa och de kan påverka vår hälsa.

Här kan du läsa mer om vad som är bra inomhusluft.

Viktigt med bra inomhusluft

Du vet väl att en vuxen människa andas ungefär 25 kilo eller 20 000 liter luft om dagen?...

Barn behöver bättre inomhusluft

När det gäller utomhusluften finns ett EU-baserat regelverk där Naturvårdsverket ansvarar...

Effektivare arbetsplatser med bra inomhusklimat

Inomhusklimatet på våra arbetsplatser påverkar i hög grad hur vi upplever vår arbetsmiljö...

Hur kan luften som vi andas göra oss sjuka?

Vad är det i luften som kan göra oss sjuka? Den frågan har många svar. Från det självklara...

Effektivare arbetsplatser med bra inomhusklimat

Inomhusklimatet på våra arbetsplatser påverkar i hög grad hur vi upplever vår arbetsmiljö och påverkar vår hälsa.

Med inomhusklimat menas ofta hur kallt eller varmt det är inomhus, men beror också på sådant som temperatur, luftfuktighet, luftföroreningar och ventilation.


Ansvar för arbetsmiljön

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Idag vet vi att temperaturer över 26 grader kan bidra till både trötthet och koncentrationssvårigheter, att luftdrag uppfattas som allmän kyla, att luftföroreningar påverkar andningsvägar, ögon, hud och inre organ.

Läs mer hos Arbetsmiljöupplysningen om vikten av bra inomhusklimat för arbetsmiljön


Arbetseffektivitet

Enligt Svensk Ventilation bidrar ett bra inneklimat till effektivitet och produktivitet vilket ger en positiv påverkan på lönsamheten. Idag vet vi att om inomhustemperaturen avviker från den önskade med 5 grader, minskar arbetseffektiviteten med 30% och skaderisken ökar med 10%. Ren och rätt tempererad luft är väl värd investeringen.

Branschorganisationen Svensk Ventilation beskriver vikten av ett bra inneklimat på våra arbetsplatser


Hur frisk är friskluften vi tar in?

Har ditt företag arbetslokaler i stadsmiljö kan ni räkna med att en hel del luftföroreningar förs in utifrån via ventilationssystemen. En del av dessa filtreras givetvis bort, medan andra föroreningar är för små för att fångas upp av filtren. Här kommer EKOion joniseringsprodukter in i bilden. Med dessa får ni istället renande inomhusluft eftersom de mikroskopiska förorenande partiklarna oskadliggörs genom modern jonisering, där vi härmar naturen och får renande luft inomhus, helt utan att det bildas ozon.

Barn behöver bättre inomhusluft

När det gäller utomhusluften finns ett EU-baserat regelverk där Naturvårdsverket ansvarar...

Joniserad luft mot depression

Höga koncentrationer av negativa joner får vinterdeprimerade att må bättre.

Luft och ventilation enligt Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket skriver bland annat att bra ventilation behövs för att föra bort...

Renare luft med jonisering

Med jonisering renas luften inomhus på samma sätt som naturen renar utomhusluften. Resultatet...

Var fick du luft ifrån?

I inomhusluften som du andas in kan det finnas en rad hälsovådliga ämnen, både som kommer utifrån och sådant som bildas i själva lokalen. Vad är föroreningar egentligen och vad är det som påverkar luftkvaliteten?

Folkhälsoinstitutet skriver:

En bra ventilation som är anpassad till din verksamhet, är viktig för att luftkvaliteten ska vara bra. Ventilationen ska kunna föra bort luftföroreningar från byggnaden, inredningen och personer som befinner sig där, oberoende av belastning, väder, årstid och temperatur. I byggnader med dålig och ineffektiv ventilation blir de föroreningar som bildas kvar inomhus och luftfuktigheten kan bli för hög. Dessutom kan för höga halter av radon uppkomma.

Föroreningar

Föroreningar som direkt eller indirekt kan påverka hälsan kan delas upp i två kategorier:

Partiklar (PM)

Partiklar är fasta föremål och kan vara allt från millimeterstora till miljondels millimetersmå. Storleken avgör om partiklarna är svävande i luften eller om de sjunker. En stor mängd partiklar kommer in med utomhusluften. Hur mycket partiklar som kommer in beror på vilket ventilationssystem byggnaden har, om det finns otätheter och hur byggnaden vädras. Partiklar kan även uppstå inomhus till exempel från tobaksrök, gaslågor i spisar, brinnande ljus, matlagning, textilier, städning med mera. En stor del av partiklarna inomhus är hudpartiklar från dem som bor eller vistas i lokalerna. Hur människan påverkas av partiklar beror på mängden, storleken och förekomsten av hälsoskadliga ämnen i eller på partikelns yta. Inomhusluften bör ha så låga halter av partiklar som möjligt.

Flyktiga ämnen (VOC) och gaser

Gaser eller flyktiga ämnen avges till luften beroende på fysikaliska förhållanden eller kemiska reaktioner. Byggnads- och inredningsmaterial, plaster och elektronik kan innehålla flyktiga ämnen som avges till rumsluften. Mikroorganismer kan också avge flyktiga ämnen genom sin ämnesomsättning. Även om halterna är låga kan dessa ämnen irritera och i vissa fall ge en otrevlig lukt. Forskning har visat att ämnen i luften kan förändras till mer aggressiva ämnen som kan påverka människan. Exempelvis radongas kan komma in i byggnader genom otätheter i huset, i grunden eller från byggnadsmaterial.

Det påverkar luftkvaliteten

Felaktig ventilation

En effektiv ventilation innebär att en bestämd mängd luft ska passera en fläkt eller ett don, effektiviteten avgörs av hur mycket gammal luft som byts ut mot ny frisk luft. För god luftkvalitet krävs även att undertrycket kompenseras så att luft inte kan komma in via otätheter i väggar, golv och tak, utan luften ska passera de luftdon som finns.

Fuktskador

För hög fukthalt i inomhusluften, i byggnadskonstruktionen eller under ytmaterial är ofta en orsak till problem med luftkvaliteten. Fukten kan orsaka olika kemiska reaktioner och tillväxt av mikroorganismer.

Mikroorganismer

Bakterier och mögelsvampar är exempel på mikroorganismer. En stor del av bakterierna kommer från de människor som vistas i lokalerna. Mögel kommer främst in med uteluften, men tillväxt i byggnadskonstruktioner eller på ytor inomhus kan bidra till förhöjd mögelhalt.

Allergen

Djur, insekter, kvalster och mikroorganismer kan avge allergen från bland annat päls, saliv, avföring, urin eller celldelar. Många av de partiklar som bär med sig allergen är av en storlek som gör att de kan vara luftburna under lång tid.

Kvalster

Kvalster trivs i fuktiga miljöer, och rester och avföring från kvalster kan orsaka allergier. Kvalster är en indikation på dåligt inomhusklimat.

Tobaksrök

Rökning i kombination med radon ger en ökad risk för lungcancer. Barn som utsätts för tobaksrök får fler luftvägsinfektioner och utvecklar oftare astma och allergi än barn som inte utsätts.

Radon

Radon i inomhusluften kan komma från marken, husets byggnadsmaterial och ibland från dricksvattnet. Radon kan orsaka lungcancer efter lång tids exponering med höga radonhalter i till exempel bostaden.

Strålsäkerhetsmyndigheten om radon

Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida

Naturvårdsverkets statistik om luft

Varje år sammanställer Naturvårdsverket data över Sveriges utsläpp av luftföroreningar och...

Luft och ventilation enligt Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket skriver bland annat att bra ventilation behövs för att föra bort...

Vad upplever vi som bra luft?

Ofta är temperaturen i våra bostäder och lokaler för hög. Genom att sänka den skulle vi...

Renare luft med jonisering

Med jonisering renas luften inomhus på samma sätt som naturen renar utomhusluften. Resultatet...

Joniseringens historia

Albert Einstein misstänkte redan vid sekelskiftet att det inte var ozon som gjorde hans lungsjuka släkting frisk, som man hävdade vid hans vistelse på sanatoriet i Schweiziska alperna. Det fick Einstein att börja forska i syrets ljusabsorption.

Låt oss ta det från början. I Schweiz fanns runt sekelskiftet många sanatorier för TBC-patienter uppe i bergen. Resultatet var särskilt bra i staden Davos och det ansågs att det var den ozonrika bergsluften som var hälsosam och som gjorde patienterna friska. Forskaren Albert Einstein hade en lungsjuk släkting som blev ordinerad att vistas på ett sanatorium i bergen. Einstein, som visste att ozon var skadligt, blev oerhört upprörd och ansåg att det var lika med mord att utsätta svårt lungsjuka människor för ozon. Eftersom deras lungor redan var skadade skulle chansen vara minimal att de skulle överleva behandlingen, enligt honom. Släktingen blev dock frisk och därför förstod Einstein att det knappast kunde vara ozon som var den beståndsdelen i bergsluften som gjorde att patienter blev friska.

Forskning om jonisering börjar

Einstein började forska i syrets ljusabsorption och skapar tillsammans med PC Habicht ett instrument för att framställa joner – Potential Multiplier. Efter en tid kommer den forskning som Einstein gjort ligga till grund för professor Tschischevskys arbete vid Institutet för luftjonisering i Moskva på 30-talet. Då konstateras att syreklungor med 10–60 syremolekyler existerar och att de bildas under solens inverkan i biosfären. Fördelningen mellan bildningen av syreklungor och ozon visar sig vara 99 till 1. 1937 konstaterar professor Tschichevsky att det finns syreklungor i hemoglobin (ett protein som står för syrgastransporten i blodet).

Dr J Habicht som är verksam idag, och dessutom PC Habichts son, har en teori om att när syreklungorna väl har kommit in i lungorna och blodet så kan de döda TBC inifrån.

Källa:
Naturlig
rening och desinfektion av luft med syreklungor ger positiva hälsoeffekter – God luftkvalitet inomhus genom jonisering. Ulla Holmgren.

Så sker jonisering

EKOions produkter härmar naturens egen metod för jonisering.

Viktigt med bra inomhusluft

Du vet väl att en vuxen människa andas ungefär 25 kilo eller 20 000 liter luft om dagen?...

Renare luft med jonisering

Med jonisering renas luften inomhus på samma sätt som naturen renar utomhusluften. Resultatet...

Kostnadseffektivt och miljösmart

EKOions joniseringsutrustning gör det möjlighet att cirkulera och jonisera befintlig...

Reningsverk och soprum

Motverka lukt och dålig luft i reningsverk och soprum med hjälp av jonisering.

De som arbetar för en bättre miljö på våra reningsverk arbetar inte alltid i den bästa arbetsmiljön själva.

Att andas in luftföroreningar och mikroorganismer från avloppsvatten och slam eller farliga gaser innebär hälsorisker. Dessutom uppstår ofta dålig lukt som blir ett påfrestande inslag på jobbet, arbetsdag efter arbetsdag. Dålig lukt har också blivit ett växande problem i våra soprum. I takt med en allt bättre källsortering vistas vi också allt längre bland våra sopor, och avfallet hinner ibland bli både stinkande och otrevligt för allergiker innan kärlen töms. Det är lite ironiskt att goda insatser för naturen och den omgivande miljön skapar problem i den egna inomhusmiljön. Men det behöver inte vara så. Med hjälp av jonisering kan luften i såväl reningsverk som soprum effektivt renas från ovälkomna lukter och hälsovådliga ämnen.

Kontakta oss för mer information om hur jonisering kan hjälpa just din verksamhet.

Läs mer om våra produkter här.

Kontor, offentlig miljö och köpcentra

Gör vår gemensamma inomhusluft fräschare med hjälp av jonisering.

Sjukhus, veterinärkliniker och livsmedel

Förhindra spridning av bakterier och virus med hjälp av jonisering.

Verkstäder och industri

Rena effektivt industrilokalernas utmanande luft med jonisering.

Måste det lukta illa i soprum?

Källsorteringen i moderna soprum sparar energi och naturresurser. Vi hanterar vårt avfall...

Verkstäder och industri

Rena effektivt industrilokalernas utmanande luft med jonisering.

Även om utmaningarna kring inomhusluften ser olika ut för olika branscher så är flyktiga kolväten ett gemensamt problem för många verksamheter.

Målerier, kemisk industri, plastindustri, verkstadsindustri, storkök och läkemedelsindustri. Det är bara några exempel där processerna innebär utsläpp av flyktiga organiska föreningar, VOC. Redan i låga halter uppstår en obehaglig lukt, och irritation i ögon och luftvägar. Trötthet, illamående och koncentrationsstörningar kan också förekomma. Liksom många andra kolväten kan VOC vara giftiga och öka risken för cancer vid exponering för riktigt höga halter. Med joniseringsaggregat renas luften effektivt från VOC och andra kolväten. Samtidigt slipper medarbetarna att andas in damm och andra partiklar. En friskare och luktfri arbetsmiljö, som ger välbefinnande under hela arbetsdagen.

Kontakta oss för mer information om hur jonisering kan hjälpa just din verksamhet.

Här kan du läsa Naturvårdsverkets Vägledning om utsläpp av organiska lösningsmedel (VOC)

Läs mer om våra produkter här.

Kontor, offentlig miljö och köpcentra

Gör vår gemensamma inomhusluft fräschare med hjälp av jonisering.

Sjukhus, veterinärkliniker och livsmedel

Förhindra spridning av bakterier och virus med hjälp av jonisering.

Reningsverk och soprum

Motverka lukt och dålig luft i reningsverk och soprum med hjälp av jonisering.

Så sker jonisering

EKOions produkter härmar naturens egen metod för jonisering.

Sjukhus, veterinärkliniker och livsmedel

Förhindra spridning av bakterier och virus med hjälp av jonisering.

I lokaler där sjuka människor vårdas, liksom i lokaler där vår mat produceras, är det självklart oerhört viktigt att motverka tillväxt av bakterier, virus och mögel.

Samtidigt är det riskmiljöer där många olika mikroorganismer förekommer och snabbt kan spridas om man är oförsiktig. En god hygien och antiseptiska medel är inte alltid tillräckligt. Mikroorganismer har en förmåga att bli resistenta mot kemiska preparat och desinfektionsmedel. Genom att jonisera luften oskadliggörs mikroorganismerna på ett effektivt sätt. På sjukhusen hindras spridning av bakterier och virus så att människor slipper att riskera att bli smittade av andra. Smittorisken minskar också på veterinärkliniker, i stall och i andra djurhållningslokaler, där även problem med damm försvinner. Livsmedelsproducenter riskerar inte bakterietillväxt i produkterna, vilket annars kan vara både hälsovådligt och försämra hållbarheten.

Kontakta oss för mer information om hur jonisering kan hjälpa just din verksamhet.

Läs mer om våra produkter här.

Kontor, offentlig miljö och köpcentra

Gör vår gemensamma inomhusluft fräschare med hjälp av jonisering.

Reningsverk och soprum

Motverka lukt och dålig luft i reningsverk och soprum med hjälp av jonisering.

Verkstäder och industri

Rena effektivt industrilokalernas utmanande luft med jonisering.

Så sker jonisering

EKOions produkter härmar naturens egen metod för jonisering.

Kontor, offentlig miljö och köpcentra

Gör vår gemensamma inomhusluft fräschare med hjälp av jonisering.

Där många människor kommer och går, där våra barn vistas på dagarna, där vi jobbar och där våra gamla måste bo på ålderns höst. Är det inte i dessa miljöer som vi borde sträva efter den allra bästa inomhusluften?

Ändå är det ett faktum att luftkvaliteten ofta är dålig på till exempel skolor, förskolor, kontor, affärer, flygplatser och äldreboenden. Det är inte alls konstigt att det sprids mycket oönskade ämnen där många människor vistas och rör sig. Verksamheten kan vara nedsmutsande i sig, det är svårt att städa på ett effektivt sätt, folk nyser och sprider virus och ventilationssystemen är svåra att få optimala eftersom hänsyn måste tas till allt från luftfuktighet till energikostnader. Med ett joniserat tilluftssystem renas lokalerna, luften känns friskare, effektiviteten på arbetsplatserna ökar, koncentrationen i skolorna blir bättre och energikostnaderna sjunker.

Kontakta oss för mer information om hur jonisering kan hjälpa just din verksamhet.

Läs mer om våra produkter här.

Reningsverk och soprum

Motverka lukt och dålig luft i reningsverk och soprum med hjälp av jonisering.

Sjukhus, veterinärkliniker och livsmedel

Förhindra spridning av bakterier och virus med hjälp av jonisering.

Verkstäder och industri

Rena effektivt industrilokalernas utmanande luft med jonisering.

Så sker jonisering

EKOions produkter härmar naturens egen metod för jonisering.

Renare luft med jonisering

Med jonisering renas luften inomhus på samma sätt som naturen renar utomhusluften. Resultatet – en renande inandning.

När vi tillför energi till luften sätter vi fart på en massa elektroner som flyttar sig och bildar syrejoner. Att bilda syrejoner på teknisk väg är något som människan har härmat från naturens eget sätt att rena luften. Syreklungorna som bildas vid jonisering har bevisat positiva hälsoeffekter. De oskadliggör en mängd olika partiklar, allergiframkallande ämnen, virus och bakterier, samtidigt som de bryter ner ämnen som ger dålig lukt.

Genom att tillföra syrejoner som bildar syreklungor får vi alltså inte bara ren, utan kanske framför allt renande luft. Luften inomhus renas på samma sätt som i naturen. I joniserade lokaler är partikelhalterna ofta lägre och renare än i utomhusluften, speciellt i städerna.

Olika byggnader och verksamheter kan ha problem med dålig lukt och dålig luft, med föroreningar som följd – så kallade sjuka hus. Då är jonisering ett extra bra alternativ.

Olika användningsområden

Det finns många praktiska användningsområden för användning av jonisering som luftrenare. Och det finns nog egentligen inga lokaler eller fastigheter där man inte skulle vilja ha renande luft.

Här kan du se några exempel på verksamheter som mår bra av syrejonisering.

Kostnadseffektivt och miljösmart

EKOions joniseringsutrustning gör det möjlighet att cirkulera och jonisera befintlig inomhusluft flera gånger. Uppskattningsvis kan 30 till 80 procent återföras.

Hur kommer det sig att vi är beredda att betala för ren luft? Jo, för att ett bra inneklimat är en viktig förutsättning för att vi ska trivas och vara effektiva på våra arbetsplatser.

Med en joniseringsutrustning installerad i ventilationssystemet går det att cirkulera och jonisera den befintliga inomhusluften flera gånger. Uppskattningsvis kan 30 till 80 procent av inomhusluften återföras, vilket ger betydande besparingar både ekonomiskt och miljömässigt. Driften är energisnål och tekniken kräver inga kemikalier eller delar som behöver bytas ofta.


Smidig installation

Oftast krävs ingen ny ventilationsanläggning, utan vår joniseringsutrustning kan installeras i det befintliga ventilationssystemet. För att avgöra vad som gäller i ert fall, behöver vi besöka er och kontrollera hur ert ventilationssystem är konstruerat.

Kontakta oss på EKOion så berättar vi mer!

Viktigt med bra inomhusluft

Du vet väl att en vuxen människa andas ungefär 25 kilo eller 20 000 liter luft om dagen? Eller att vi svenskar tillbringar 90 procent av vår tid inomhus? Därför är det så viktigt för oss med ren och frisk inomhusluft, både hemma och på våra arbetsplatser.

Med EKOion får du ren luft och en stor andel av de förorenande partiklarna oskadliggörs. EKOion har utvecklat nya produkter för modern jonisering som härmar naturen och ger oss renande luft inomhus, helt utan att det bildas ozon.

För tyvärr är det inte en självklarhet att miljön vi vistas i har ren luft. Det finns många arbetsplatser där byggmaterial, möbler, rengöringsmedel och kontorsmaskiner avger ämnen som förorenar luften. Bland det som orsakar värst föroreningar är våra datorskärmar. Dessutom avger vi själva koldioxid och mikropartiklar som våra kollegor tvingas andas in.

Även arbetsmiljöer som sjukhus, vänthallar, bilhallar, soprum och olika industrier har stort behov av luftrening, inte bara för att få bort mikropartiklar, utan även dålig lukt, föroreningar och bakterier. Dessa klarar inte vanliga ventilationssystem att få bort.

Se våra produkter här >>

Så sker jonisering

EKOions produkter härmar naturens egen metod för jonisering.

Luften är densamma som vi haft på jorden i alla tider, och den har inte försämrats. Luften förorenas däremot av olika ämnen och partiklar som organiska gaser, bakterier, svavelföreningar med mera.

Naturen har dock sin egen metod för jonisering – alltså att rena luften från föroreningar. När solstrålarna passerar genom atmosfären joniserar de syret i luften och då ändras antalet elektroner i syrets yttersta skal. Men vad innebär det egentligen? Jo, att det bildas syrejoner som slår sig samman och bildar stora syreklungor. När klungorna kommer i kontakt med föroreningarna i luften reagerar de med dessa och föroreningarna ombildas eller bryts ner.

EKOions joniseringsutrustning härmar naturen genom att framställa syreklungor på ett naturligt sätt och renar luften från främmande ämnen och partiklar, neutraliserar lukter och odörer samt gör luften frisk.

EKOions produkter är anpassade efter de värden som finns i bergs- och fjällmiljö och kan därför öka välbefinnandet på kontoret, i verkstaden, på sjukhus, i skolan, på reningsverket och andra miljöer där många människor vistas eller där luften behöver renas.

Kontakta oss på EKOion så berättar vi mer.

Fakta
En bieffekt av tidigare generationers joniseringsutrustning var att de skapade ozon som en biprodukt. Nu har vi lärt oss att producera joniseringsutrustning som inte skapar något ozon.