Naturvårdsverkets statistik om luft

Varje år sammanställer Naturvårdsverket data över Sveriges utsläpp av luftföroreningar och luftkvalitet. Tack vare denna statistik får vi en bra helhetsbild över den svenska luften, och kan sätta in rätta åtgärder för att minska problemen där de är störst.

Alltför dålig luft kan göra människor sjuka, skada växtligheten omkring oss och påverka hela vår miljö negativt. Världshälsoorganisationen, WHO, har identifierat fyra huvudsakliga luftförorenare; marknära ozon, svaveloxider, kväveoxider samt luftburna partiklar.

Genom luftövervakning kan man följa utvecklingen av luftkvaliteten. Då utförs konkreta mätningar av olika skadliga ämnen i luften, liksom avancerade modellberäkningar. Kommunerna kontrollerar luftkvaliteten i tätorterna och Naturvårdsverket övervakar luftkvaliteten på landsbygden. Tillsammans ansvarar de för att kontrollera att halterna av luftföroreningar inte överskrider gällande regler samt för att informera allmänheten om luftföroreningar.

Luftföroreningarna har minskat men orsakar ändå dödsfall

Sveriges utsläpp av luftföroreningar har minskat betydligt de senaste decennierna. Trots detta har luftföroreningar fortfarande stor negativ påverkan på människors hälsa och på miljön, även i Sverige. Luftföroreningar anses orsaka omkring 7 600 dödsfall i Sverige varje år enligt en rapport från 2018.

Den omfattande statistik som sammanställs, bland annat av Naturvårdsverket, är mycket viktig. Statistiken ger den grundfakta som krävs för att problemen ska kunna lösas på ett effektivt sätt, så att Sverige uppfyller kraven på utsläppsbegränsningar och luftkvalitet såväl inom landet som i omvärlden.

Statistiken omfattar ett stort antal olika luftföroreningar, inklusive kväveoxider, svaveldioxider, partiklar av olika storlek, marknära ozon, ammoniak, flyktiga organiska ämnen, kolmonoxid, organiska miljögifter och polycykliska aromatiska kolväten samt vissa tungmetaller. Varje år sammanställs och rapporteras all data, och dessutom finns det en webbtjänst som erbjuder realtidsinformation, med uppgifter för den senaste timmen från olika platser i landet.

Utvecklingen går åt rätt håll

Naturvårdsverket konstaterar att det återstår mycket arbete för att uppnå de miljökvalitetsmål som påverkas av utsläpp av luftföroreningar, även om utvecklingen går åt rätt håll:

  • Utsläppen av kväveoxider (NOX) har mer än halverats sedan 1990. Utsläppen var cirka 124 000 ton år 2017. De största källorna till utsläpp av kväveoxider är inrikestransporter, industrin och arbetsmaskiner.
  • Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (NMVOC) har mer än halverats sedan 1990 och fortsätter att minska. Under 2017 var utsläppen 147 000 ton. De huvudsakliga utsläppskällorna för flyktiga organiska ämnen är produkter som innehåller lösningsmedel, samt utsläpp från vägtrafik, jordbruk och vedeldning i bostäder.
  • Sedan 1990 har utsläppen av svaveldioxid (SO2) minskat från 104 000 ton till 18 000 ton år 2017 vilket är en minskning med 83 procent. Svaveldioxidutsläpp kommer främst från industrin.
  • År 2017 beräknas de totala utsläppen av ammoniak (NH3) till cirka 53 000 ton vilket motsvaras av en minskning med 12 procent jämfört med år 1990. Gödselhantering är den viktigaste källan till utsläpp av ammoniak.
  • Utsläppen av kolmonoxid (CO), har minskat från drygt 1,1 miljoner ton år 1990 till cirka 384 000 ton år 2017, en minskning med 64 procent. Drygt 90 procent av utsläppen kommer från sektorerna arbetsmaskiner, egen uppvärmning av bostäder och lokaler samt från inrikestransporter.
  • Utsläppen av små partiklar, PM2,5, var drygt 18 000 ton under år 2017 vilket är en halvering av utsläppen sedan 1990. Den största källan till utsläpp av PM2,5 är egen uppvärmning av bostäder och lokaler genom vedeldning. Andra stora källor är inrikestransporter och industrin.

Summa summarum kan man med hjälp av Naturvårdsverkets statistik konstatera att Sverige har en god luftkvalitet jämfört med många andra länder, men att det ändå finns lokala områden som har förhållandevis höga halter av luftföroreningar.

Även låga halter kan ge negativa hälsoeffekter. Därför menar Naturvårdsverket att det är viktigt att inte bara stirra sig blind på siffror i miljökvalitetsnormer, utan att det så kallade miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” verkligen uppnås.

Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet är: “Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”

Så länge det fortfarande kvarstår problem med utomhusluften är det förstås än viktigare att åtminstone säkerställa bra inomhusmiljö. Med hjälp av inomhusjonisering kan vi rena den luft som kommer utifrån och oskadliggöra de oönskade luftföroreningarna.

Här kan du läsa mer från Naturvårdsverket:

Om luften i Sverige, fakta och statistik

Om miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”

Om lokal luftkvalitet i realtid, timme för timme, i olika svenska tätorter

Naturvårdsverkets bok Luftguiden version 2019

Luftguiden är en handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Den vänder sig i första hand till kommuner, men även till länsstyrelser, luftvårdsförbund, konsulter samt andra intresserade och berörda.

Du kan ladda ned den gratis här

Luft och ventilation enligt Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket skriver bland annat att bra ventilation behövs för att föra bort...

Sveriges miljömål

Vi i Sverige ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande...

Var fick du luft ifrån?

I inomhusluften som du andas in kan det finnas en rad hälsovådliga ämnen, både som kommer...

Luftkvaliteten mäts regelbundet

Luftkvaliteten i Sverige övervakas regelbundet. Därför vet vi att luftkvaliteten ser olika ut...